Jag läste just en
norsk artikel om skillnaden mellan pojkars och flickors användande av digitala verktyg och hur vi ska få en mer jämställd digital kompetens. Det är för få kvinnor inom IT-sektorn och frågan är hur vi ska få fler kvinnor att välja sådana yrken.
Enligt artikeln fann man i en undersökning gjord 2008, att flickor och pojkar inte skiljer sig så mycket åt när det gäller engagemanget för IKT-användning, däremot kunde man fortfarande se tydliga skillnader i vad man använder datorer och internet till. Killar spelar mer spel och tjejer är mer sociala. Samma gamla vanliga visa. En högst ovetenskaplig undersökning som jag gjorde med mina elever visade att många svarade just detta, på frågan om huruvida det finns skillnader mellan hur pojkar och flickor använder internet.
Den förutfattade meningen är alltså att killar använder datorerna till att spela, inte främst kommunicera och tjejerna använder datorerna mer för att befästa relationer och identitet genom kontakter och kommunikation. Man har också en föreställning om att killar kan det tekniska mycket bättre än tjejer och detta är något som förstärks i skolan genom att lärare oftare vänder sig till killarna i klassen för att få hjälp med teknisk support. En orsak till att omvärlden nedgraderar flickors tekniska kunnande kan bland annat bero på att pojkarna är bättre på att slänga sig med termer. Flickor kan mer än vad det verkar som i första anblicken.
I höstas läste jag en intressant bok av Ann-Britt Enochsson, Internetsökningens didaktik. I boken beskriver Enochsson hur hon fick ett helt oväntat resultat av sin undersökning om pojkars och flickors kunskaper om internetsökning. Det verkade som att flickorna över lag var mycket oreflekterade i sin inställning till vad som är sant på internet. Enochsson diskuterade resultatet med läraren i klassen och de var överens om att det inte stämde med deras generella bild av flickorna i klassen, som vanligtvis var mer analyserande och problematiserande. Enochsson kom då i kontakt med ett alternativt sätt att se på kritiskt tänkande. Blythe McVicker Clinchy beskriver det som skillnader mellan separat och kopplad kunskap. Den separata kunskapen går ut på att polarisera och ta ståndpunkt för eller emot. Den är rätt eller fel, svart eller vit och befriad från känslor. Den kopplade kunskapen handlar om att sätta sig in i andras perspektiv, att känna in, omvärdera, utöka sin egen kunskap genom att vara öppen för nya aspekter av problem. I den akademiska världen är det av tradition vanligare med den separata kunskapssynen. Undersökningar visar att kvinnor är mer benägna att använda sig av den kopplade kunskapen, vilket bland annat skulle förklara Enochssons resultat. Flickorna svarade på frågorna utifrån en kopplad kunskapssyn och pojkarna gav svar som bättre stämde överens med de separerande frågorna. Vid en ny analys av resultaten, med kunskapen om den kopplade och separata kunskapssynen, kunde Enochsson konstatera att flera av flickorna i själva verket gav mer avancerade svar än pojkarna.
Tänk vad viktigt det är att ha rätt glasögon på när vi bedömer elevernas kunskaper. Jag svävade iväg här lite känner jag, men det är ett så stort och intressant område. Jag vill så himla gärna att tjejerna i min klass ska kliva fram och ta plats i programmeringen. Jag har ett par tjejer som är på gång. Förhoppningsvis kan de inspirera flera.
Samtidigt vill jag ju ge de killar som kanske inte är så himla starka i vanliga skolämnen, få tillfälle att glänsa med sina starka tekniska kunskaper. Hur hittar man balansen? Ibland känns hela lärarjobbet som en enda svår balansakt.
