Såna där nymodigheter! Ska vi pyssla med det i skolan?

Jag läser om Elza Dunkels bok Vad gör unga på nätet? för andra (men inte sista!) gången. Elza är min stora idol när det kommer till nätforskning. Hon levererar klokheter utifrån forskning på ett enkelt och begripligt sätt som får mig att tänka.

Tweetade nyss ut ett citat som löd: "...yrkesmässigt slöseri att lärare inte tar till sig nya företeelser, eftersom lärare är utbildade i att hantera just utbildning." Dunkels tar bloggandet som exempel. Det tog ungefär fem år innan den allmäna oron över bloggfenomenet övergick till pedagogisk användning. Fem år är en evighet i den digitala världen. Hur ska vi göra för att förkorta den tiden? Dunkels föreslår ett frågebatteri som man kan använda för att utvärdera det nya. Allt som är nytt är inte bra och allt som är gammalt är inte per automatik dåligt. Här är Dunkels förslag på frågor att bära med sig vid utvärdering nya företeelser (sid. 108, Vad gör unga på nätet?):

• Varför är detta så lockande för unga?
• Liknar det något vi känner igen?
• Vilka är de uppenbara nackdelarna?
• Vilka är de uppenbara fördelarna? Dessa kommer inte vara många till en början så det gäller att anstränga sig för att se dem. Man kan till exempel försöka vända varje nackdel på listan till sin fördel.
• Vad har skrivits om detta? Till en början kommer man bara hitta exotiserande och upprörd litteratur och det gäller att förhålla sig kritisk till denna.

Jag tycker om Elza Dunkels perspektiv att vi måste lära av de unga. Vi har mycket att lära varandra. Vi äldre besitter erfarenhet och de yngre har nytänkande. Tillsammans blir vi ännu bättre.