En av mina nackdelar är att jag lätt blir för ivrig. Det är också en fördel, eftersom jag inte tvekar när jag kastar mig huvudstupa in i nya saker, men det gör också att mitt agerande inte är så genomtänkt och pedagogiskt i alla lägen. Nu visade det sig att mina elver fattade galoppen bra och kom rätt långt på egen hand, men om jag bara hade sansat mig lite så hade det kanske blivit ännu bättre, framför allt för de som faktiskt inte lyckades greppa vad det handlade om sådär på en gång.
Jag missade till exempel den utmärkta
lathund som finns över de svenska kommandon som sköldpaddan förstår. Det blev väldigt mycket lättare när jag kopierade upp den till alla elever så att de kunde följa den. Jag har också fått tänka ett varv till med vad jag vill med programmeringen i Kojo och det gjorde att jag på lektion 3 sa att jag inte ville att de skulle använda snabbverktygen längre.
Det finns en verktygsmeny där det går att klicka på olika (engelska) kommandon, så klistras de in i skriptfönstret. Anledningen till att jag ändrade mig, från att tycka att det var toppen att de hittat verktygen och använde dem, till att kräva att de själva skriver in kommandon på svenska, är att jag vill att eleverna ska få klart för sig vad det är de gör när de kodar. Om man bara klistrar in ett kommando, som man kanske inte ens vet vad det riktigt betyder, finns det risk att det blir för mycket slump av det hela. Jag vill att de ska vara medvetna om vad de gör och varför.
När jag kom på ett killgäng med att sitta och spela de enkla spel som finns i Kojo, bad jag dem att istället för att bara spela, försöka ändra i koden så att spelet blev lättare eller svårare. Det lyckades de alldeles utmärkt med. Att leta i skripten och kunna identifiera de variabler som de kunde ändra, var en utmärkt övning. Genom att visa att de kunde manipulera spelen visar de en förståelse för vad skript är för något. Det är precis den typ av kunskap jag vill att de ska bära med sig efter det här arbetet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar